Lilypie Kids Birthday tickers Lilypie Kids Birthday tickers Lilypie Kids Birthday tickers Lilypie First Birthday tickers Lilypie Angel and Memorial tickers Lilypie Angel and Memorial tickers

Shit, det brinner!

Bilden är tagen drygt en halvtimme efter att branden släcktes. Då har vi vädrat med öppen dörr och fönster.

Jag visste redan i sömnen att något var fel. Silas vaknade som vanligt innan mig - och jag noterade att han gick ut i vardagsrummet - som vanligt. Men något var endå fel. 
Som i ett töcken insåg jag att brandlarmet tjöt i högan sky, och hunden skällde för full hals. Tänk er en dålig film i slowmotion, utan ljud - och sen vrids volymen på för fullt - och allt händer rekordsnabbt. 
Jag kastar mig upp ur sängen och ut i vardagsrummet. Silas står blickstilla på golvet och stirrar. Jag ser bara hans ryggtavla, lilla tofs på huvudet - och eld. Massor av eld. 
Babyn - som ligger kvar i sängen - har vaknat och gråter. Inte konstigt med tanke på atmosfären inne i huset. Kaos, panik, och larm. 
Det första jag gör är att lyfta Silas - fortfarande stel som en pinne - till hallen. Jag sätter honom på golvet - under röken. 
Jag tar brandsläckaren som sitter vid ytterdörren och springer in till sovrummet där jag tar upp babyn i famnen. Hon tystnar direkt. Själv noterar jag att jag har oerhört ont i halsen - och inser att jag borde krupit på golvet - för länge sedan. Jag hukar mig och ser genast bättre - tar babyn på ena armen och brandsläckaren i den andra - och sätter mig på huk i vardagsrummet. Utan att veta hur det gick till - har jag redan dragit ut spärren ur släckaren och sprutar på elden. Den släcks nästan direkt. Samtidigt ringer jag Ville som är på jobbet.
När elden inte är synlig längre blir värken i halsen mer påtaglig än innan, och jag springer på huk ut i hallen - till Silas. 
Samtidigt som jag försöker få ut barn och hund kommer grannen (som är gammal rökdykare) in i farstun och plockar ner brandvarnaren. Han får babyn i famnen med en filt och tar ut henne på gården medan jag grabbar tag i ett par skor åt mig och Silas samtidigt som jag pratar med SOS och går ut på gården. 
Hunden satte jag i hundgården utan att ha något minne av det.

Grannen kontrollerar att elden verkligen är släckt samtidigt som brandbilarna börjar rulla in på gatan. Strax följda av ambulansen. 

Alla mår fysiskt bra, med lite hosta som största svit. Men Silas är i chock ännu. Min chock har inte kommit än. 
Hela dagen och kvällen har han pratat om elden. "Det är eld i hela huset" "mamma vakna" "mamma släcka elden" "måste ringa telefonen" "ringa mormor, mormor släcka" "eld överallt mamma" "brandbilen kommer" och så vidare. Vi svarar och förklarar så gott vi kan. 

Själv ser jag bilderna som ett mantra i huvudet, och trots att jag duschat och vi inte är hemma - känner jag lukten av brandrök så fort jag slappnar av det minsta. Jag kommer aldrig att våga sova igen. Iallafall inte inatt. 

Med djuren gick det också bra. Hunden är stressad men okej, katterna är i chock och äter inte - men de dricker och leker - vilket är ett bra tecken. 
En katt är lite svedd i pälsen, men inget mer än så. 

Branden har startat i babysittern. Den har troligen legat mot - eller väldigt nära - ett el element som vi har i vardagsrummet. 
Det som skrämmer mig mest är att elementet inte ens stod på halvfart. 

Vi hade sån änglavakt. Inom en tiocentimeters radie från där lågorna stod upp till taket - står soffan, all tvätt vi vek inatt, bordet i trä, barnteckningar och så vidare. Endå har inget av det fattat eld. Hade det fått brinna någon minut till hade vi antagligen inte tagit oss ut ur sovrummet - utan fått krossa ett fönster. 

Jag kan inte ens tänka mig den skräck som Silas måste ha känt. Min lilla, tappra, modiga Silas! 

Inatt sover vi hos svärmor och svärfar. Hunden är hos AK. 
Huset måste saneras i helgen och innan dess kan vi inte ta hem barnen. Sotet och lite av pulvret från släckaren tog iallafall försäkringsbolaget hand om. För oss återstår dammsugning av allt - och tvätt av all textil som kan tänkas gå att rädda. Det mesta i vardagsrummet är dock rökskadat. 

Jag kan inte sluta tänka på vad som KUNDE ha hänt. TÄNK OM vår brandvarnare inte hade fungerat. Eller TÄNK OM vi inte hade haft någon brandsläckare så bra till hands? TÄNK OM Silas hade försökt släcka elden själv? TÄNK OM något djur hade fattat eld och sprungit runt som en levande fyrverkeripjäs i hela huset? TÄNK OM soffan hade fattat eld - och i sin tur tänt bokhyllan bakom, nått fram till akvariet och all elektronik där, och klösträdet i fleece, kartong och sisalrep? TÄNK OM Silas hade sprungit och gömt sig istället för att stå stilla? 
TÄNK ALLT JÄVELSKAP SOM KUNDE HA HÄNT! Tänk så in i helvetes jävla lyckliga vi är som klarade oss utan en skråma! 
Fy FAAN säger jag bara. Så jävla livrädd som jag var i den sekund jag insåg att det brann - vid mina barn - och att deras säkerhet var helt beroende av mig och hur jag hanterade situationen - så rädd har jag aldrig varit. Aldrig någonsin. Jag vet inte hur jag någonsin ska kunna sova igen. Eller om jag någonsin kommer att tycka att en öppen eld är mysigt och betryggande igen. Just nu bävar jag för att någon ska tända ett värmeljus. Jag ser bara lågorna framför mig. 

Jag vill aldrig, ALDRIG - se en brand igen. Aldrig. 

Jag har en enda önskan till er - och det är att ni dubbelkollar era brandvarnare. Byt batteri och se till att de funkar. Köp hem en brandsläckare och en brandfilt. Det är världens billigaste livförsäkring. SNÄLLA. 
Det skulle ju aldrig hända oss - men det händer. Jag skulle ju märka det i god tid - men det går på en sekund. Jag skulle ju veta precis vad man ska göra - men det gör man inte. 
Brandvarnaren räddade våra liv. 

Om ni har el element - tänk på att inte ställa något för nära. "Får ej övertäckas" innebär också att inget får ställas framför.
Lilla Sixten - som troligtvis sovit i babysittern då den började brinna.

Som på hotell - fast hemma!

Igår natt sov vi i svärmors och svärfars hus - som på hotell, fast endå hemma. De är ju fortfarande bortresta nämligen 🤗.
Jag måste bara börja med att berömma deras säng - VILKEN JÄVLA SÄNG. Jag vaknade imorse (okej, i förmiddags) UTAN ont i ryggen 😱. Det händer ju typ.. hm. Aldrig.
Sjukt gött!

Vi fick feeling 👌🏼

Bortsett från min icke-onda rygg mådde jag ungefär som en påse skridskor - riktigt sunkigt med andra ord.
Halsen kändes som ett öppet sår - och illamåendet var inte långt borta. Party. Därav krossades mina planer på en tripp till fina R och lilla G - då halsont kanske inte är optimalt kring nykläckta småttingar.

Istället blev det en mysig dag i svärföräldrarnas hus.
Dusch, film och lördagsmys - alldeles lagom aktivitet för min del!
Vi såg på en film med Keifer Sutherland - det kan aldrig gå fel! Namnet på den minns jag dock inte.

Engagerad i filmen ock sånt! 😜

Silas såg på Zack och Quack på datorn bredvid - bra deal! 🤗

När filmen var slut packade vi ihop oss och åkte hem. Där väntade ett gäng mini-katter på fotografering, så det ägnade jag mig åt medan Ville och Silas lekte hos bästa grannen AK och M ❤️. Det var mysigt med lite "egentid" med bebis och djur (som om jag inte har det varje dag - men det var lite extra mysigt efter en så lugn dag).

Dagens gullefjun ❤️
Silas fixar till farfars gräsmatta såhär i Decembervädret 🙈
Bästa sängen 👌🏼👌🏼👌🏼
Och liten filifjonka tränar ryggen 😎❤️

Igår var det också lussetåg för min lillprins ❤️ han var pepparkaka och sjöng endast en sång - sin favorit som handlar om tummen 👌🏼
Men söt var han iallafall! Mitt troll.
Själv missade jag halva lussetåget då jag nu officiellt glömt allt om att fickparkera. Det tog mig säkert tio minuter av fram-och-tillbaka mellan två bilar innan jag iallafall lyckats få till någon form av halvhjärtat försök iallafall. Halva bilen var iallafall i rutan.. 👍🏼😐 jag som hade parkering och backning som mina två bästa moment under hela övningskörningen 😅.
Jag får nog ringa körskolan igen 😂.
Hur som haver fanns faster Nanna - svägerskan - på plats. Faktum är att Silas vägrade släppa henne - så hon fick lussa hon också 😌.
Som tur är har han ett till lussetåg på tisdag kväll - så då ska minsann pappsen få parkera!

Min pepparkaka ❤️❤️
Underbara älskade!

Ikväll såg vi på finalen av så mycket bättre. Temat var Ted Gärdestad - och vi fick sån feeling!
Vi ägnade säkert en timme åt att spela in en cover - och inte en enda tagning blev felfri 👌🏼 Tyvärr går det inte att lägga in videoklipp här - och jag får inte lägga upp den på youtube för min kärlek pågrund av alla våra tabbar 😁 så jag bjussar på en snygg bild av honom istället 😏.

Han är min babes 😍

Nu har jag ägnat någon timme åt att klippa till foton på barnen och lägga i kuvert till jul. (Hemlig och sånt..)
Alltjämt medan min söta minsting protesterade vilt. Men nu ligger vi här - nedbäddade i sängen - och ska snart sova.

Nya favvobrallsen 👌🏼👌🏼👌🏼

Imorgon är planen 1. Gröt i kyrkan med sambons mormor och morfar, 2. Sälja vår vagga då bebis vuxit ur den, 3. Ta emot kattungebesökare 🤗.

Hur ser era planer ut för dagen?
Vad är ditt home away from home?

En såndär trött-mamma-paus

Idag har vi varit i långtbortistan på tvåårskalas för finaste prinsessan Leija ❤️ dotter till min bästa M.
Där mötte vi upp min andra bästa - C, och Rafaels bästis Melwin. De har hängt ihop sedan Melwin föddes, och det är så mysigt att se dem tillsammans. Så goa vänner - trots att de inte ses så ofta längre!
C hade även med sig sin karl denna gången - A. Jag får erkänna att jag varit skeptisk. Jag menar - en kille lång som ett hus börjar dejta ens bästa vän och ens favoritMelle - det är min plikt att vara skeptisk!
Men jag säger bara - grattis älskade vän. Jag tror minsann att du hittat hem tillslut ❤️.

A, gudmor C och lilla Saga-Vilhelmina ❤️
Rafael och Mellebus 😍
Mina bästa ❤️❤️

Nu är vi hemma sedan länge. Barnen sover och imorgon ska Rafael till pappa. Raffeveckan går alltid liiiite för snabbt. Jag önskar nästan att dygnen var längre, bara så att jag kunde hålla om honom en liten stund till.
Men vi har hunnit med mycket denna veckan - därav min avsaknad på inlägg här. Jag har helt enkelt haft en sån vecka där jag bara behövt ägna mig åt barnen och familjen.

Speldag med Raffe-mamma time ❤️
Min stora och min lilla ❤️
Två slagna hjältar ❤️ barnkalas är tunga grejer sörrö!

Även småkatterna har det gott idag. "Tant" Phoenix på åtta månader har nämligen antagit någon form av extramamma-roll sedan de fick flytta ut i vardagsrummet idag - till centrum av allt stök. Nu är de nämligen tre veckor gamla - och det är dags att börja utforska världen 😍.

Väktar-vovven med full koll!
Phoenix (den mörke) hjälper till ❤️ tvättar ungarna medan de äter 🙈

Här om dagen julstädade vi även hos den välmatade Tandlöse. Vår tioårige maskot. Världens socialaste sköldpadda som gärna hänger med i soffan eller på axeln. På nyår fyller han elva år - vår lille farbror.

Närbild - under städning 😷 det är märkligt hur mycket skit som åker upp när man rör om i gruset 😂
Efter-städning-helhetsbild 👌🏼 killen med stil!

Tandlöse har bott med fiskar större delen av sitt liv - men gången innan här i dagarna då Silas "matade" fiskarna - matade han med torkade räkor och krill. Sååååå salthalten blev för hög innan vi hann byta vattnet - så alla fiskar dog 😅 utom några envisa små malar.
Nu har jag skruvat åt locken på burkarna så hårt att jag själv inte får upp dem 👌🏼. Så vi kanske vågar skaffa fiskkompisar åt honom igen sen. Kanske.

Tröttmös ❤️

Nu ska jag joina mina kids i drömmarnas land. Dessvärre från soffan då "vissa" var utan blöja tidigare idag och passade på att kissa rikligt på mitt täcke - och min madrass. Charmig överraskning såhär när jag skulle krypa till sängs.
Au revoir chérie 😘