Lilypie Kids Birthday tickers Lilypie Kids Birthday tickers Lilypie Kids Birthday tickers Lilypie First Birthday tickers Lilypie Angel and Memorial tickers Lilypie Angel and Memorial tickers

Alkohol + barn = sant?

Hur firade ni valborg?
Själv tränade jag hund. Kan man fira på bättre sätt?
Nyktert - vettigt - lärorikt och glatt. 
Jag förstår inte alla dessa högtider. Det känns mest som en ursäkt för att alla halvkassa (ja - ursäkta, men det är min åsikt - barn och alkohol hör inte ihop) svennebananföräldrar ska få supa till det framför barnen och skjuta lite raketer utanför nyårsafton. Varför denna alkohol
Varför är det så viktigt att supa till det?
"Men jag tar ju bara några öl - jag super inte!" 
Okej - jättebra för dig. Härligt! Tror du inte att dina barn märker skillnad på dig "efter några öl"? Tror du inte att de kväljs av din andedräkt och känner alkoholdoften från din hud? Tror du verkligen inte att de märker hur du blir allt mer annorlunda ditt vanliga jag?
Varför måste högtid nödvändigtvis gå hand i hand med alkohol? 
Jul, nyår, påsk, valborg, kräftskiva och fan och hans faster. Kan ni inte dricka cola istället? Eller om det är smaken ni är ute efter - drick en alkoholfri öl eller fem.
Jag förstår inte hetsen med alkohol. Men så har jag också sett baksidan av alkohol allt för många gånger under min uppväxt. Och jag har sett dess baksida både inom vården och i skolvärlden. 
Denna lagliga drog. 
Behöver du verkligen dricka? Ligger firandet i alkoholen?
Ligger inte firandet i att spendera tid med dem du älskar och bryr dig om? Det gör det iallafall inte för mig.
Jag menar inte att hela Sverige ska gå och bli nykterister - men jag menar att vi sätter ett fruktansvärt dåligt exempel för våra barn och unga. Vi borde fråga oss huruvida det är värt det
Huruvida vi verkligen behöver dricka alkohol just idag. Behöver vi ett glas bara för att det är fredag?
Har du förtjänat en öl bara för att det varit en slitig dag på jobbet?
Måste man ta en nubbe bara för att det är jul, nyår, påsk, valborg, kräftlördag eller något annat påfund?
Vad sänder det för signaler till barnen du fostrar? Till barnen som ser dig ta din sup, din nubbe, din öl eller din vinare?
Det ska jag med glädje tala om. Det sänder signaler som; 
* alkohol är inte farligt
* alkohol är normalt
* alkohol är ett ont måste
* alkohol är källan till glädje 
* alkohol är den optimala belöningen
* alkohol är något "alla" dricker
Och så vidare och så vidare och så vidare.
Har du ett absolut behov av att dricka - gör det då när dina barn INTE är med. 
Är det så ofattbart svårt att låta bli alkohol omkring barn?
Barn ska inte veta hur alkohol luktar. De ska inte veta att "vuxna blir lite roliga". De ska inte höra att farbror Linus som inte dricker - han är minsann så tråkig. Barn ska inte känna till annat än saft, vatten, mjölk och läsk. Alkohol ska inte finnas i ett barns värld.
Vuxendricka och stark saft var mina absoluta hat-ord som barn. 
Det var då man fick trippa på tå. Då man kunde åka på däng för något man knappt visste att man gjort. Det var då det skreks och bråkades. Då man aldrig kunde sova tryggt. Det var då man var så rädd. 
Barn borde inte ha det så. 
Vi har kommit så väldigt långt i så mycket vad gäller barn och barnuppfostran. Varför ska denna simpla sak vara så svår? 
Varför finns det fortfarande barn som växer upp med en klump i magen så fort mamma eller pappa dricker?
Jag säger inte att alla barn vars föräldrar dricker råkar illa ut - men alla barn påverkas. Vissa rent fysiskt, andra genom att omedvetet pränta in en acceptans för alkohol. 
Jag hade inte velat att min dotter vid 13 år är så van vid alkoholens närvaro att hon använder det som svepskäl för att prova någon hemmablandning med polarna. "Mina föräldrar dricker jämt, så det är lungt!" 
Så sveper hon ett glas eller två och hamnar i riktigt trubbel eftersom hon underskattat alkoholens effekt. Varför? För att hon inte fått lära sig måtta, avhållsamhet och hur farligt alkohol faktiskt kan vara. 
Jag vill inte att alkohol ska vara en naturlig del i mina barns vardag. Aldrig
Och jag hoppas verkligen att fler tänker som jag - så att mina barns vänner inte influerar till att alkohol är normalt och ofarligt.

Jag har så många vänner som fastnat i alkoholens grepp. 
När vi var i tonåren testade vi på - för det gjorde ju alla andra - och - alla som inte testar är ju så tråkiga.
Vad som började med "oskyldigt" testa-på, har för vissa blivit vardag. Många gamla vänner kan inte sova utan sin lilla sängfösare. Det festas varje helg - varje dag tar man sin efter jobbet öl och varannan dag behöver man sitt kvällsmys-vin
Varför? Antagligen finns det olika förklaringar bakom. Vissa kanske inte har fått lära sig alkoholens baksidor. Vissa kanske har lärt sig förtränga sina problem med alkohol. Andra har skapat sig ett regelrätt beroende.
Jag kallar det att vara hobby-alkis.
"Men alkisar är ju såna socialfall som sitter på en bänk och super dagarna i ända"
Inte i min värld. I min värld är en alkis en sådan som behöver ett glas vin. En människa som bara ska ta sig en liten drink varje kväll. Någon som dricker regelbundet och inte kan nöja sig med ett glas kall fanta. 
Måste du dricka si och så många dagar i veckan - då är du i min värld en hobby-alkis.
Det är när man har problem att avstå - när det inte går obemärkt förbi att ölen är slut, eller när det blir sura miner över att behöva köra bil och inte kunna ta sin vinare som man har ett beroende. Och det är då det blir farligt
Ett beroende ser olika ut från person till person. 
För vissa rör det sig om ett beronede som visar sig väldigt sällan - du kanske bara behöver dricka en gång i månaden - men det är likväl ett beroende. 
När du inte behöver dricka och när det inte tar emot att tacka nej till alkohol som du kan kalla dig fri från beroende. 

(null)

Jag vet inte riktigt vad jag ville säga med detta - mer än att jag kände ett stort behov av att få det ur mig. Men jag hoppas att detta kan hjälpa någon eller några att iallafall tänka till lite.
Alkohol och barn är en ekvation som inte går ihop. 

Taggar: alkohol, alkoholist, avhållsamhet, barn, barnmisshandel, föräldraskap, högtid, nubbe, supa, valborg, vinare;

Nu är vi nästan på normalkurvan!

(null)
Tänk att hon varit så liten. Så ofattbart ny i världen. 

Idag var vi på 18 månaderskontroll på BVC - det är alltid lika trevligt. Vi råkar nämligen ha världens bästa "BVC tant". Hon är verkligen guld.
En av de stora fördelarna är att hon - innan hon började på BVC - arbetade på neonatal. Detta är en enorm fördel för oss som faktiskt har prematura barn där man måste räkna med korrigerad ålder etc etc. 
Den andra fördelen är att hon varit ett stöd i många tuffa perioder för mig som tidigare ensamstående mamma. Hon minns oss, hälsar i byn, gullar med barnen och är allmänt förtroendeingivande.
Jag är så glad att det finns såna människor - på rätt plats, vid rätt tid.

Nåväl - dagens genomgång av bebis (ja - för hon kommer att vara min bebis till den dagen hon fyller ungefär 30 år) genomfördes med en stor OK stämpel på blöjbaken.
Hon hade slagit personligt rekord i viktuppgång.
Från 7 till 10 kilo på bara två månader. Detta trots sjukdom, feber och snorig näsa. Vilken tjej vi har!
Nu är vi alltså uppe på det magiska tvåsiffriga i vikt. Och hon närmar sig normalkurvan i tarangerkurvan (som för övrigt min sambos släktingar uppfunnit, ironiskt nog).
Tidigare har hon legat på cirkus -4 enligt tarangerkurvan, men närmar sig nu -2, vilket för oss är ett enormt kliv!
Bättre tillväxt betyder större resurser kroppen kan avvara till immunförsvar och annat. Det gillar vi. 
Även på längden har hon pruttat iväg. 83 stolta centimeter mätte vi en väldigt ovillig liten fröken till idag.
Hur kommer det sig egentligen att alla barn är helt okej med att vägas - men när det kommer till dendär mät-sträckbänken är det som att hålla i en 8a armad sprattlande ål?

Stora tjejen.
Det är en ynnest att få vara din mamma!


Taggar: bebis, bvc, immunförsvar, neonatal, prematur, tarangerkurvan, tillväxt;

Anxiety

(null)

It’s not the F U T U R E that you’re afraid of.
It’s repeating the P A S T that makes you anxious.
Taggar: anxiety, framtid, ångest;